karlgrlundin

- Katten är inte särskilt smart, säger jag till min andra kärlek, när Fiona för miljonte gången använder kattluckan som ett exklusivt kattfönster.
Mia läppjar lite på sitt vin innan hon släpigt replikerar.
- Katten är supersmart. Han har dresserat dig till perfektion.

Där och då faller allt plötsligt på plats för mig. I ett tillfälligt ögonblick av manlig klarsynthet förstår jag allt..
Den lilla hjälplösa katten som kom in i mitt liv när jag var som tuffast och starkast har tagit över mitt liv. Glad i hågen serverar jag den önskad mat, skottar gångar på gården och servar den till 100%.
Vad ska han med kattlucka till när Husse öppnar dörren bara man tittar på den?
Så jag har fallit och dresserats. Men jag är väl ändå herre i mitt hus, som människa betraktat?
Nja, denna plötsliga klarsynthet säger mig nog att jag är en fallen man.

Den vackra och underbara västkustkvinna som stal mitt hjärta för inte så länge sedan har hela vår tid tillsamans förgyllt mitt liv, funnits nära och varit min underbara lilla kicka.
Visst är det så men hon har dresserat mig väl hon med. Varför har vi rosa täcke? Varför står jag vid grytorna på helgen och lagar önskad mat? Varför är alla mina saker på andra platser än förr? Sedan när började ja tvätta myskläder med Hallo Kitty? Hur kommer det sig att hon kör den nya, stora bilen?

Det värsta är kanske ändå att jag är så lycklig, även om jag är trea på rangskalan...