Årsdagar
Till trots för min merit att behöva visa legitimation på systembolaget så sent som för fem-sex år sedan börjar det kännas aningen tveksamt att vidhålla 29 år som min rätta ålder. Det har annars fungerat ganska bra genom åren, inte minst tack vare Nicole, som mot rimliga ersättningar benhårt har vidhållit att pappa visst är 29.
Nu känner jag dock att det kan vara tid att släppa 20 årsåldern och gå vidare, jag har haft några extra år på mig att mogna i kapp vilket har stärkt mig, inte minst i min självkänsla. Jag är nu mera inte bara säker på min sexualitet utan även mina önskemål, känslor, min vilja och till och med mina åsikter.
Så jag släpper nu taget och kastar mig med dödsförakt in i 30 årsåldern! Jag ser fram emot den med skräckblandad förtjusning men lovar mig själv att fånga dagen och att göra det bästa möjliga av situationen.
Eftersom jag nu tar ett gigantiskt kliv och räknar upp mig till hela 39 år riskerar jag naturligtvis att samtidigt kasta mig in i en fyrtioårskris men jag tror att min mognad och min livserfarenhet ska kunna hjälpa mig egenom denna eventuella kris utan några bestående men.
Jag har också, efter en snabb huvudräkning, kommit fram till att jag nu lugnt kan behålla den här åldern i hela fjorton år, eftersom det var så länge jag faktiskt var 29.
Så ja, jag blir inte längre 29 till våren, jag blir 39 och jag skäms inte ett dugg över det!
Kommentarer
Postat av: Gastarn
haha, du är för goo. kram på dig
Trackback
