Storstadsorientering
En orientering i Stockholmstrafiken kan vara en nog så slitsam uppgift för en lantlolla från Karl Gustav som befriades från alla skolorienteringar av humanitära skäl redan i åttonde klass.
Eftersom Mia också bestämt hävdar att GPS inte fungerar i Stockholm (Det har redan prövats och trots att de var två smarta tjejer i bilen den gången fungerade inte det sättet) av alla platser har vi skippat den delen. I och för sig fungerar den nog inte i Skara heller eftersom Mia anser att snabbaste vägen därifrån till Göteborg torde gå genom Trollhättan city.
Då Mia förra veckan fick genomgå flera ganska hårda prövningar i det nya livet med mig, med både gastande exfruar, stora hundar och introduktion i det enda jag rimligen är bättre på en henne, Aikido, har vi slagit ner på tempot i lärlingsprocessen. När veckan slutar med att min kärlek sitter huttrande under en filt med feber och har svåra problem att fokusera kan ju även jag visa mänskliga drag.
Däremot har det känts som att hon behöver lära sig att hitta lite i stan, om inte annat till ställen vi faktiskt regelbundet besöker. Och kanske framförallt därifrån.
Nu ska jag ju inte ta ifrån henne att hon faktiskt hittar bilvägen både till och från jobbet samt till Statoil i Åkersberga. Det är fint så, men ibland behöver vi komma till andra platser och jag såg det som en utmärkt tillfälle för en lagom lära idag, eftersom vi just var på andra platser.
Följdaktligen fick Mia idag köra till Brännkyrkahallen i Midsommarkransen. Då hon för tredje gången under kort tid misstog avfarten Bergshamravägen för någon del av Rotebro började jag ana oråd. Då jag dessutom fick ett viktigt telefonsamtal höll det på att gå riktigt tokigt. Det visar sig nämligen att Mia har delade meningar med mig om vad som är vänster, höger och rakt fram. Följdaktligen avsåg hon att svänga av E4an då jag pekade med hela handen rakt fram.
Vid ankomsten till Västertorp centrum, där vi hade för avsikt att bunkra lite nattmat för kvällen, förstod jag också att det är sällan man behöver fickparkera i Karl Gustav. Tydligen är det där också helt okay att stå med halva bilen på gångbanan.
Jag beslöt mig nu för att vi kanske skulle ta ner detta på en mer jordnära nivå och nappade åt mig bilnyckeln.
Resten av resan till och från hallen ägnade jag i stället åt att peka ut blivande minnesmärken som hon senare kan ta fasta på. Jag försökte också på ett klart och tydligt sätt förklarat att man kan läsa på skyltarna som oftast faktiskt berättar i vilken riktning man är på väg, och att om man ändå förstår att man är på fel väg på E4an faktiskt kan svänga av vid nästa avfart och leta sig på i rätt riktning igen. På det sättet slipper man ju också vänta tills pojkvännen går att få tag på innan man vågar svänga av från den stora vägen.
Det är tur att Mia har så enormt många goda och varma sidor och det är tur att vi har tre bilar ifall hon skulle råka tappa bort någon på vägen.
Kommentarer
Postat av: Ask
Nu ska du vara glad att Mia kör alls, tänk om hon vägrat? Då hade du ju fått köra själv hela tiden!
//Ask
Postat av: Jennie
Jag håller med Mia helt och fullt, gps funkar INTE i Stockholm ;)
Postat av: Anonym
Hmmm. Ask: Jag skickar över Mia så får du åka med henne :-)
Jennie: Detta var väl under den perioden du var blond, va?
Postat av: Mia
Nä Jennie ingen kommer att förstå vilket stordåd vi genomförde, gps är ju uppfunnen av män och fungerar väldigt långsamt ;) när en gps säger"sväng till höger" har vi ju redan passerat för länge sedan........eller så säger den att ni borde vara på vägen ovanför er nu :P
Postat av: kenneth
Eller då den vrålar Gör en laglig usväng :-)
Trackback
