Sveriges riksdag 1991
Vakten som huserade i entrén på Riksplan under kontorstid hade förmodligen aldrig varit aktuell för vare sig SÄPO, piketen eller militär underrättelsetjänst.
Det faktum att hans entré egentligen bara användes en gång om året, vid riksmötetes högtidliga öppnande, var väl ganska talande. Att man dessutom också bytte ut honom under de tillfällena var knappast heller en tillfällighet.
Han var snäll och trevlig, med de grå tinningarnas charm och var ett arv från svunna tider. Som statsanställd var han kvar och nyttjade sina fördelar till pension.
Dagen led mot sitt slut och han dök upp i huvudentrén, där den dåvarande larmcentalen också låg, med en portfölj i handen.
- Någon hade glömt den här vid entrén och ingen har frågat efter den under dagen, sade han och ställde väskan vid säkerhetens hjärta.
Nu var det ju naturligtvis så att ingen terror hade riktats mot Sverige sen 1970 talet och ännu hade inga plan flygit in i World trade center, men vi andra på riksdagen var ändå inne på linjen att ensamma väskor utan ägare faktiskt ändå kunde vara potentiella hot. Vakten i huvudentrén reagerade dessto fortare och snart var polisen informerad.
Polisman Kask hade möjligen ett annat namn men han såg ut som om han levde kvar i 1970 talet med sina polisonger och sitt långa hår under båtmössan. Han var också ett tillförordnat yttre befäl, då någon eller förmodligen några var sjukskrivna just denna dag. Till trots för att jag, som råkade vara den enda med arbetsledarposition på plats, påpekade att väskan faktiskt hade flyttats flera gånger och befunnit sig i huset hela dagen och därmed inte borde påverkas av förflyttning valde han att slå på stora trumman.
Han beordrade helt enkelt att riksdagshuset skulle utrymmas. Eftersom det inte hör till vanligheterna och det kan påverka det officiella Sverige på många sätt tyckte jag att det kanske var dax att meddela säkerhetschefen till trots att denne befann sig på middag hos kungen på slottet.
En av riksdagens chaufförer tog sig till slottet för att informera säkerhetschefen emedan jag förhandlade med Kask om evakueringen. Efter att ha fått ner evakueringen till att gälla de närliggande områdena runt väskan fick också vakterna lämna platsen. Tyvärr måste ju larmcentralen hållas bemannad vilket Kask förstod. Alltså var det tydligen så ofarligt att han tillät mig vara kvar två meter från väskan.
Samtidigt nådde Sören slottet och bad i entrén försynt att säkerhetschefen skulle komma tilbaka till slottet. Nu är det ju så att inte alla har samma känsla för hur sensitiv information ska behandlas så marsalken gick helt sonika upp och slog av musiken, slog två gånger med sin marsalksstav i golvet och förkunnade högt och ljudligt för samtliga närvarande:
- Säkerhetschefen på Riksdagen ombedes snarast återgå i tjänst då det föreligger allvarliga problem.
Ett sus gick genom församlingen när denne reste sig och lämnade middagen.
Det var naturligtvis en något speciell upplevelse att på plats och live se roboten komma och hämta väskan. Visserligen var det pansarglas emellan och jag hade själv uttalat tvivel om hurvida det var ett problem med förflyttning av den men trots allt hade ju polisen gjort en annan bedömning.
När väskan var flyttad och säkerhetschefen var på plats såg jag denne prata med Kask. På något sätt verkade hans långa hår och båtmössa stå rakt ut bakåt och han såg aningen överkörd ut.
Väskan sköts sönder och visade sig innehålla Anna-Greta Lejons peronliga tillhörigheter...
Kommentarer
Trackback
